Förort, 10:11, 5 februari

Fredag morgon. Som vanligt har Danijel varit vaken sedan fem, men han låter henne sova. Han dricker sitt kaffe med fyra skedar socker, det har blivit fyra koppar hittills, sexton skedar socker. Rastlöst knappar han på datorn, tittar på Ebay, kollar sin mail, 27 nya meddelanden. Allt från Enlarge Your Manhood till Tack Danijel för din anmälan, men tyv... Han stänger ner skärmen, kränkt. Han skulle aldrig ha sökt platsen. Kränkt kränkt kränkt. Tänk om de visste vad de tackade nej till. "Dra åt helvete, jävla... Jävla socialistkapitalistiska rasister." Han dricker det sista ur koppen, sockerchock, allt har hamnat på bottnen. En bunt vita kuvert ligger på hallsmattan i en fin liten hög. Han är pedantiskt i allt han gör. I garderoben är allt sorterat i färger och perfekt vikt, det finns inte ett dammkorn i lägenheten, vartenda fönster är skinande rent och även han är kliniskt hygienisk. Han brukar tjata på henne, han förstår helt enkelt inte hur någon som är så vacker kan vara så grisig. Slänger kläder överallt, smink och böcker härs och tvärs. Oreda gör honom galen, men hon är trots allt bara 16, han försöker att komma ihåg. Han kastar en blick på henne där hon ligger i sängen i hans kalsonger och en gulrandig Marlborotröja. Cigaretter hatar han också, speciellt kvinnor som röker äcklar honom. Klockan är snart nio, han borde väcka henne så hon hinner iväg till skolan. Skruvar på sig i stolen, tittar på klockan, tittar på henne, tittar på klockan. Hon är trött, han låter henne sova. Dessutom behöver han hjälp med tvätten klockan två.